Instrumentet har nått många länder men används framför allt i den klassiska musiken i Iran, Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet. Instrumentets konstruktion skiljer sig något åt i varje land. Det har också flera olika namn, såsom kamanche, kamancheh, kemanche eller kemancha. Instrumentet spelas både i folkmusik och i klassisk musik.
Den mjuka och lättlyssnade klangfärgen gör kamancheh till ett lämpligt instrument för både solospel och ensemble. Spelaren vilar kamancheh mot knät och vrider instrumentet mot stråken i stället för att styra stråken. Under framförandet för spelaren in fingrarna mellan stråkhåren och trädelen för att få fram önskad klang.
Kamanchehns inflytande är inte begränsat till Mellanöstern. Genom åren har den fångat intresset hos många musiker i Europa. Det finns många berättelser om artister som rest till länder som Turkiet, Iran och Armenien bara för att lära sig spela kamancheh. Kamancheh har vunnit kärlek och intresse i vitt skilda delar av världen, och denna kärlek har uppmärksammats genom att instrumentet tagits upp på UNESCO:s listor över immateriellt kulturarv.
